Semiotisk bildanalys

Den semiotiska analysen (semiotik = läran om tecken).

1 Vad får man för upplevelse, känsla av bilden?

Avsikten med en bild är ju ofta att skapa känslor; upplevelse eller inlevelse. Det är upplevelsen som gör att man blir nyfiken och fastnar för en bild. Det första intrycket är viktigt och styr den fortsatta tolkningen.

2 Bildens grundbetydelser – denotationer 

Vad är det i bilden som får mig att reagera? Man tittar på vad bilden föreställer, t.ex. personer, föremål, miljö och händelser. Hur är bilden uppbyggd, komposition, linjer, färger och ljus? Detta kallas bildens "denotationer" (denotare = beteckna, märka, betyda).

3 Bildens bibetydelser – konnotationer

Vad kommer du att tänka på när du ser bilden? Det är nu man associerar fritt och utvecklar tankar och känslor om det som bilden berättar. Det finns föremål och handlingar som vi får gemensamma associationer till: glada människor tillsammans ger en känsla av gemenskap, ett hakkors eller en duva ger vissa associationer, grod- eller fågelperspektiv styr hur vi uppfattar en person på bilden. Varma respektive kalla färger skapar känslovärderingar om ting eller personer. Detta kallas bildens "konnotationer" (con = med, d.v.s. betydelser man får "med på köpet").

4 Privata betydelser – tyck till

Man får också associationer som är privata. En bild på en röd stuga på landet kanske får mig att tänka på mitt sommarställe eller mormors stuga eller min egen barndom när jag bodde på landet etc. Privata associationer berättar ju inget om bildens allmängiltiga betydelse, men man måste vara medveten om att de påverkar mitt sätt att se på bilden.

Reklamanalys

Reklambilder är en speciell typ av bilder som förmedlar föreställningar till oss om hur vi bör se ut, vilken livsstil vi bör ha, vilken roll vi ska spela och hur vi bör värdera saker etc. 

Reklam är skapande och spridande av information som har till syfte att ändra människors åsikter, värderingar eller handlingar, särskilt beträffande konsumtionsbeteende. Den kan ibland vara vilseledande och kritiseras ofta för det. 

Det som utmärker reklambilder är att de manipulerar oss till att handla på ett visst sätt. Bilderna följs oftast av en bildtext som förstärker bildens budskap och, ibland också, underlättar tolkningen. Om vi gör det vi blir manade till så kommer vi att bli fria, lyckliga, vackra, uppskattade eller någonting annat som reklamen lovar oss. 

I en bildanalys bör man inte bara analysera bilden utan också titta på sambanden mellan samhället, tidsandan och målgruppen. Då kan vi börja förstå hur en bild kan bli attraktiv för en viss målgrupp och vilken påverkan och effekt den kan förväntas få. 

Det är inte alltid reklamen vill få oss till att köpa varor. Det reklamen säljer är just skönhet, hälsa och välbefinnande och trender och attityder. Reklam vill få oss att tycka på ett visst sätt. 

Att kritiskt granska och analysera reklambilder är viktigt för att kunna genomskåda sändarens avsikter. En ökad medvetenhet hos oss mottagare försvårar för avsändaren att manipulera oss. Vi kan genom att behärska bildanalys blir mer medvetna och kritiska konsumenter.

Bildanalys

För att analysera en bild kan man dela upp det i tre olika delar för att underlätta arbetet. De här punkterna kan man se som stödpunkter som underlättar analysen.

1) Vem är sändaren?

Vem är det som står bakom bildens meddelande och föreställningar? Vilken firma är det som lanseras, varumärke etc.?

2) Beskriv och analysera bilden.

Reklambilden består oftast av både bild och text som förstärker varandra. Det här varieras på många olika sätt och man måste titta på helheten. En viktig del är att bilden analyseras på dessa två nivåer: 

2a) denotativa nivån - vad är det som skildras i bilden? Titta t.ex. på vilken tid, miljö och vilka personer finns med på bilden? Vilka är de? Kön, ålder, samhällsklass, är de kända eller okända, vad säger de, vad säger texten? 
2b) konnotativa nivån - hur gestaltas det? Är bilden informativ, berättande eller av estetisk karaktär? Vilka egenskaper dominerar? Hur är den uppbyggd? Komposition, ljus, färger, stämning eller annat som påverkar. Vilka är känslorna som bilden har för avsikt att ta fram hos målgruppen? Hur verkar texten? Hur styr den tolkningen av bilden? Vilka attityder och värderingar döljer sig bakom bilden? Vad framhävs som positivt eller negativt? Hur bör man vara eller se ut enligt bilden? 

3) Vem är målgruppen?

Vilken kanal används för att nå mottagarna? Är det en veckotidning, serietidning, dagstidning så vem läser den? En affisch på stan, vem passerar den? 

Kan någon speciell målgrupp identifiera sig med bilden? Finns det något som lockar en speciell sorts grupp av människor, t.ex. miljön, situationen eller personer?

Vem skulle man kunna tänka sig vilja använda produkten? Vilka behov i den gruppens liv lovar produkten att kunna fylla, t.ex. lycka, frihet, stärka dåligt självförtroende, ge kamratskap? Finns det några samband? 

Bildanalys intro

En bildanalys är som att lösa en gåta eller som att lägga pussel - att känna efter och studera och tolka tecken för att nå förståelse. Man medvetandegör och synliggör processen mellan den som har gjort bilden och den som ser bilden. Man analyserar avsikten bakom bilden, på vilket sätt man blir påverkad och vad i bilden det är som påverkar.

Man kan göra ett schema eller en lista över hur och i vilken ordning man skall tänka. Ett sådant schema skall naturligtvis läsas som en kokbok - efter ett tag lägger man undan receptet, lägger till och drar ifrån efter sitt eget tycke och gör analysen som man själv tycker att det blir bäst. 

Olika bilder ställer olika krav på hur man gör bildanalysen. En frågeställning som är avgörande för t.ex. en reklambild kan vara fullständigt meningslös när man analyserar en konstbild etc. Men det motsatta kan också gälla; en reklambild kan mycket väl använda sig av samma abstrakta former och färger, som ger liknande associationer/känslor som en poetisk konstbild.

Nyhetsbilden

NYHETSBILD: Stillbild eller rörlig bild som ingår i ett offentligt meddelande och ofta kombineras med rubriker, text. Man skiljer på bilder som "äger" nyheten - fotografen har varit på plats - och bilder som bara illustrerar en nyhet.

RUBRIK: I pressen använda överskrift som med avvikande teckensnitt, teckensort vill locka läsaren till brödtexten.

KOMMUNIKATION: Överföring av information mellan människor, teknik, djur, växter. För att kommunicera behöver man ett språk: ex bildspråk, programmeringsspråk, tal, skrift.

SÄNDAREN: Den som skapat bild, text.

MOTTAGARE: Den som är tänkt att betrakta, läsa budskapet.

Länk:
https://statensmedierad.se/larommedier/kallkritikvemvadvarfor/bildervisarinteallt.421.html

Bildanalys-modell

1) Vilka känslor väcker bilden? (Upplevelsen)    

2) Vad föreställer bilden? Vad händer i bilden? (Figurer, föremål, miljö, händelser; denotationer)

3) Vilka är med i bild och vad har de för relation till varandra?

4) De viktigaste detaljerna.

5) Hur har man gjort för att ge bilden det uttrycket? Hur är bilden uppbyggd (komposition, färg, form, ljus) och hur är den framställd, vilken teknik? (Denotationer)

6) Vad kommer man att tänka på när man ser på bilden? (Konnotationer)

7) Vem har gjort/beställt bilden (avsändaren)? Vem skall titta på bilden? Vem är bilden avsedd för? (målgrupp) Se till kommunikationsprocessen:      
Sändare -> Medium -> Mottagare
Avsikt -> Metod -> Effekter

8) Vilket syfte (budskap) har bilden främst? (Vill den propagera, underhålla, göra reklam osv?)

9) Vilken effekt har bilden på mottagaren?

10) Är bilden estetisk?